Allt känns krångligt nu. Den inre kompassen har fått fnatt.
Valen skulle kunna fattas utifrån en väl förankrad inre bäring.
Från en centrerad punkt, där ett kontrollerat, analyserat, välbalanserat och utvecklingsbehovsstyrt beslut skulle kunna tas.
Där den psykiska energin skulle räcka för att tankarna och besluten skulle följas åt av Handling.
Lite... good damm action, följt av lite sisu samt lite hederligt svenskt jävlar anamma!!
Det som får husmannen att springa alla de fyrtiotvåtusenetthundranittiofem metrarna.
Varje år.
Nu känns det som om jag är ett vilset frö för alternativens vind.
Jag önskar att tankekraften kunde vara den bördiga jord
jag kan slå rot i.
Inte vara rov för den moderna välbeställda
intelligenta kvinnans rädsla , alternativens janusbaksida, Felvalet!
Det är bättre att ha felat i valet än att inte ha valt alls.
Eller att valen är baserat på ett halvfärdigt inre landskap.
Där de bakom minnes dimmdolda
klippor
finns en skammens torra öken
där jag kan gå vilse.
Förlamas av de ännu ovända
tunga stenarnas
överraskningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar