Vill ha...del2!

Vill ha...del1!

Låt den rätte göra maskerna

Såg en film på lokalbiografen. 18 stycken förortssjälar satt i Folkets Hus starkt retrodoftande aula. Vi såg en film som utspelades i en perfekt iscensatt 70-tals Stockholmsförort.
Uppväxt som man är i just en sån kändes allt igen.
Allt från de lokala fyllona, jympasockiplasten till den vita påsen med de lilarosa små blommorna, som man fick fylld av tanten i kiosken efter man pipit; " blandat, tack."
Allt inlindat ett öde Roy Anderssonskt mjölkvittsgrått vinterlandskap.
I detta dyker en glosögd, blek ung vampyrflicka upp. Och visst gör sig allt blod snyggt mot de vita omgivningarna. Och visst anar man att författaren John Ajvide Lindqvist vill skildra den förpubertala förortstråkångesten skräckpotensial.
Men varför i hela friden missades det så grovt på det som är skräck och vampyrfilmers viktigaste ingrediens; Mask och (data?) Effekter!?
Sånt måste ju bara funka för att det inte ska kantra och bli en "svensk" film som istället osar ironi och Killinggäng. Visst höll sig Thomas Alfredsson ( som för övrigt regisserat just Killinggängets "Fyra nyanser av brunt" ) på rätt sida, men jag kommer inte riktigt att stämma in i hyllningskörerna.
Den ganska vanliga kommentaren " Den var bra för att vara en svensk ( välj genre ) film" fälldes tyvärr rätt snabbt i den föredömligt korta promenaden hem till Stranden.

Ibland känner man att man skulle ha levt i annan tid

Ibland känner man att man vill resa till okända trakter

Kultursöndag

Löven, börserna och mörkret faller.
Idag upptäckte jag Rebecka Törnqvist och hon är ju jättebäst.
Såg även klart " Tell me you love me" , som Var årets bästa TV-serie.
Innan dess lyssnade jag på "Tendens" som är en av de bästa radioprogrammen i min Ipod.
Sist bakade jag egen pizza och pratade filmfestival där " The Wrestler" med en toklyft, åldrande Mickey Rourke , nog kommer vara höjdpunkten.
Så är det.

Ibland känner man sig som man är utanför sitt rätta element.

Snart...

Snart är vi där... i den där gråmjölkvita tiden.
Där vi bara...står ut...stänger ner och överlever.

Ännu mer...

Underbara träd

Vacker så in i döden

Äntligen!

Så här i nobelpristider... får jag lov att presentera:
Den roligaste bloggen någonsin!

Stockholms pärlor...Danderydsgatan.

En ganska liten gatustump men som dock måste vara den allra vackraste?!

Och har du skitmånga miljoner över kan du få en elva där.

Kroppens mysterier

Då uschliga kräkbakterier grosserar för fullt här och nu , kan jag inte annat än att överlämna mig till den otroligt sinnrika kropp vi ändå har. Det finns sådana smarta inbyggda mekanismer i den. En är väl kräkreflexen.
Med vilken kraft och bestämdhet kroppen gör sig av med ovälkomna basilusker.
Det är bara att underkasta (upp) sig.

Apropå krankhet och vissas påstådda hypokondri, så var det både milt förvånade och lätt skrattretande att jag ur det vackra gamla biblioteket, under den väldigt tysta senaste helgen, helt slumpmässigt drog ut boken " Vår tids sjukdomar".
Publicerad anno 1880.
Riktigt roligt var det, så mycket att jag bröt allas andäktiga stund framför brasan genom halvkvävda skratt, att läsa kapitlet om vilka sjukdomar man fick av att åka med de nya moderna Ångtågen. Skakningarna kunde orsaka hemskt tråkiga nervproblem.
Vilket verkade vara diagnosen på modet. Allt och inget kunde vara farligt för nerverna eller hjärtat.
Vad kommer det att häpnas över om 120 år vad det gäller vår tids sjukdomar?
Apropå kräks...jag tror att framtiden kommer att undra varför vi använder rent gift, som ska slå ut cancerceller men som även slår helt vilt på resten av den stackars kroppen.
Eller att vi elchockar hela hjärnan för att bota svarta tankedjup.
Eller att vi ännu inte förstått till fullo, den fantastiskt intrikata kropp vi har, och dess processer som orsakar både degeneration men som även kan och vill hela sig.

Största möjliga tystnad

Störst av allt är kärleken...men sen kommer tystnaden som god tvåa.
En ny hel helg i bara varandet.
Lyx!
Det är den där känslan accepterande man vill åt.

Höst...igen!?

En regnig dag

Samtidigt i New York.