Allt på jobbet är helt galet uppskruvat. Hjulen rullar snabbare och snabbare.
Känns överhuvudtaget som jag hamnat i livets bakre vagnar, där det kränger mest och med mycket liten möjlighet till styrsel.
Trotsade snörugg och masade mig in till en festivalfilm.
Rachel Getting Married av Jonathan Demme.
En film där det avhandlades Stora saker som missbruk, död och kärlek med en något dogmainspirerad kamera. Jag kan inte bestämma mig för om den faktiskt var riktigt bra.
Eller om, som är så vanligt i Hollywoodproduktioner av det Seriösa slaget, nyanserna gick förlorade och det bara blev lite för mycket av allt.
Någonting med den störde mig iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar