Det finns där.
Fortfarande lite svävande och undanglidande men ibland dyker det upp.
Starkt, stort och befriande.
Känslan, vetskapen och den saknade pusselbiten.
Andligheten.
Men hur gör man?
Som den halvgamla analytiskt intellektuella vänsterradikal med gravt underutnyttjad höger hjärnhalva man var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar