måndag 28 september 2009

Tid för mig















Jag har en lek.
Att i lyssnandet på P1 Radiopsykologen komma med diagnos och svar innan den residerande dito.
Det roliga är att det stämmer varje gång. Jag har precis samma tankebanor som den psykologen.
Även andra skulle jag tro. Jag vet att jag egentligen är född till det yrket.
Då är det bara ett 2.0 högskoleprov, en kraschad ekonomi och 5 års studier med 20 åringar som skiljer mig från den drömmen. Hmmm!
Sen Sjukdomen dök upp har jag blivit mer och mer klar.
I tankarna.
Över energier och känslosmittor.
Jag ser skiljelinjerna men även beröringspunkterna. Vilka beslut som måste tas och vem som äger dem. Framför allt i min älskade ensamhet.
Tid. Där jag får tänka klart och högt.
Tystnad. Eller Min musik.
Avskildhet och gränser från röriga och  besmittade energier.
Nu gäller det bara att de klara tankarna manifesteras i en verklighet. I en ny vardag.
Därför har jag skaffat mig en alldeles egen nygammal Psykolog.
Nu är det Terapi i massor som gäller.

Inga kommentarer: