Jag har kvittrat. Glatt, med allt och alla. I en känsla av att ha landat i livet igen.
Med en försiktigt rakare rygg efter de senaste positiva undersökningarna av de Mörka Områdena och en urtagande av resternaoperation, kliver jag in hos Kirurg Mia.
Pilsnabbt, antagligen precis som när hon tar första skärtaget i mänsklig hud, plockar hon ner mig.
I Cancersjukdomens okontrollerbara ickesvartvita träsk.
Igen.
Och precis som förra gången sägs allt lika klumpigt.
Ännu än absurd kontrast mot med vilken förmodad lätthet Kirurger förväntas arbeta.
Tre knivskarpa meningar.
" Jag fick inte med mig allt ut. I undersökningen av det urplockade materialet hittades en millimeterstor ny cancertumör. Vi har bestämt att hela bröstet ska tas bort i en ny operation"
Punkt.
" Några frågor? Nähä.. Tack och Hej!"
Ridå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar