Ibland känner man att tiga kanske verkligen är guld

Ibland känner man att man kanske Ser lite dåligt

Mellanmänsklighetsbryderier

Lite mer sisu och lite mindre gnällig yrsel nu.
Tyvärr är jag nog rätt själviskt yvig.
I den totala understimulansens eftermäle kommer kommunikationsbehovet.
På alla plan. Med alla.
Och behovet att fördjupa och verkligen Se.
Som en urkraft. Sprunget ur snuddandet vid slutet. Och hand i hand med hoppet.
Kan dock vara så att jag pratar sönder.
Sånt som är nytt, lite skört och som kanske handlar mer om kroppsspråk.
It´s a fine line between Love and...
Kram

Ibland känner man att man kanske bor i ett rätt tråkigt hus

Ibland känner man att man borde vara lite mer okonventionell

Yttepyttesteg framåt?

Nya vårblad
tvekar inte inför sitt öde
falla och förmultna


Tog mig i hampan och steg närmare livet idag.
Vågade planera lite för en roligare framtid.
Söp in lite gamla trygga välkända dofter och konturer.
Förenormaliteten må ha varit en chimär. Men den slår lätt Efterkaosets ångest.
För när det nu, ur dessa galna tider, inte steg någon sprillans ny urstarkt målmedvetet evalverad Maria, utan bara ett vilset knytt, så får väl kartan ritas om.
Igen.