Det är bara att erkänna. Jag är äckligt rädd.
Nu är det examensdags för all träning i mindfulness.
På att låta känslorna komma. Och passera utan att bli bedömda och regerade på.
Att låta verkligheten bara var det den är.
Nämligen att imorgon 07.15 ska jag sövas och kirurg Mia göra ett jobb hon har gjort ganska många gånger förr. Skära upp höger bröst och halva lymfkörteln och rumstrera om för att sen ta bort ev. rester av tumörerna.
Förhoppningsvis med min eget tålmodigt specialkomponerade lugnafavvosCD i högtalarna.
Ca. 08.45 ska jag vakna upp
Och sen forsätter resten av mitt liv
Punkt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar